Tinan 2022 CAC Komprimitidu Implementa Lei MPCC

Tinan 2022 CAC Komprimitidu Implementa Lei MPCC

Dili – Komisariu Comissão Anti-Corrupção (CAC) Sergio Hornai re-afirma pozisaun firmi CAC nian nu’udar operador no implementador Lei Nú 7/2020- Medidas Prevensaun no Kombate Korrupsaun (MPCC) espesialmente iha Deklarasaun Rendimentu Bens no Interese (DRBI) tenki implementa iha tinan 2022.

Terseira Mandatu Komisariu CAC nian Sergio Hornai ko’alia ba deputadu Komisaun A Parlamentu Nasional (PN) bainhira Senior Management CAC ho estrutura Espesialista Anti-Korrupsaun ((EAK) halo Audiensia Proposta Lei No 35/V(4a) Orsamentu Jerál Estadu ba 2022 nian iha Sala Konferensia PN Dili Tersa-feira (9/11) ohin.

Ba Nai Deputadu sira katak, CAC iha seriedade hahu kedas iha fulan Marsu ita halo intensifika servisu, halo parseria ho nivel internasionál oinsá bele haree konteudu ida idak husi artigu 1 to’o 117 lei MPCC ninian, e ami (CAC) assume nu’udar operadores no implementadores prontu no tenke implementa,” Komisariu Sergio afirma ba Deputadu sira iha Komisaun A PN.

Komisariu Sergio mós informa Deputadu sira katak CAC halo ona esforsu no ezersisiu lubuk ida hodi forma ekipa ba servisu deklarasaun rikusoin nian iha ámbitu arolamentu ba kargu xefia sira iha liñas ministeriais sira. Arolamentu hirak ne’e kobre membru agregadu familiar, autoridade sira.

 Komisariu mós informa CAC dezenvolve ona konteudu formulariu deklarasaun rikusoin nian. Elabora ona mós Standar Operation Procedure (SOP) hodi gia Espesialista Anti Korrupsaun (EAK) sira iha implementasaun deklarasaun rikusoin nian.

Ita forma ona ekipa ida, halo ona arolamentu ba kargu xefia sira no agregadu familiar sira. Ita mós tenta ona halo SOP sira ba servisu iha terenu. Ohin ita (CAC) komprimitidu duni iha Janeiru 2022 ba oin deklarasaun anualidade tenke halao,” Komisariu Sergio realsa.

CAC tuir lei Nu. 8/2009 15 Julhu nu’udar pesoa koletiva ida ne’ebé iha direitu públiku, haknaar ho personalidade jurídika, ho independénsia téknika no autonomia administrativu no finanseira  no nu’udar órgaun polisiál kriminál espesializada ne’ebé independente halo intervensaun tuir de’it legalidade no objetividade ne’ebé lei haruka.

CAC mós ho nia vizaun katak “Timor-Leste nu’udar estadu direitu demokratiku ida ho kultura rejeisaun korrupsaun forte ba interese no prosperiedade povu nian”. Iha ne’ebé nia misaun mak “hala’o asaun sira prevensaun no investigasaun kriminál ba krime sira korrupsaun”. (*)